Välja delar - Kylare

När du valt processor är det dags att välja en kylare som passar, om det inte ingår en till din processor. Även om det skulle göra det rekommenderar vi dock generellt att köpa en tredjepartskylare, då dessa kan ge dig både bättre turbohastigheter och långt bättre temperaturer och ljudnivåer.

Oavsett om du väljer luft eller vatten är målet detsamma; du vill välja en kylare som får plats och som erbjuder högre TDP, kylkapacitet, än din processors TDP, värmeutveckling. Hur detta hänger ihop skiljer dock lite mellan tornkylare och vattenkylning. I den här guiden vi fokusera på tornkylare och slutna vattenkylare, så kallade AIO, All-in-One.

Tornkylare

Om du vill ha en så enkel installationsprocess och så lång livslängd som möjligt rekommenderar vi tornkylare. De har inga rörliga delar utöver fläktarna, som nästan alltid går att ersätta, och ger stabil prestanda utan nämnvärd degradering över tid. Så länge du blåser rent kylaren och byter kylpasta med jämna mellanrum håller de oerhört länge.

Tornkylare kommer i många olika former och storlekar, men tumregeln är att de har högre kylprestanda ju större de är. På produktsidorna hittar du deras angivna TDP, och du vill då att kylarens TDP ska vara högre än processorns.

Utöver TDP vill du också hålla koll på dimensionerna när du väljer tornkylare. Du behöver se till att det finns tillräckligt med höjd i chassit för att få plats med kylaren och att kylaren inte stöter i dina internminnen, om du använder högre minnen. Stora tornkylare kan sträcka sig över minnesplatserna, och då behöver du använda lågprofilsminnen för att få plats med dem och kylaren samtidigt.

Just storleken är den största nackdelen med tornkylare. För att nå hög kylprestanda behövs både stora och många kylflänsar och värmeavledande rör, vilket resulterar i enorma kylare. Detta gör det svårt att kombinera kompakta chassin med högpresterande tornkylare, och då är AIO-kylare ofta ett bättre alternativ.

AIO-kylare

Slutna vattenkylare erbjuder andra för- och nackdelar än tornkylare gör, och vi börjar med fördelarna.

Den kanske största bidragande faktorn till AIO-kylarnas popularitet är utseendet. De är i regel snyggare än tornkylare och stjäl inte i närheten lika mycket utrymme ovanför processorn, vilket ger datorn ett långt luftigare intryck för dig som använder glaspanel. De erbjuder ofta även RGB-belysning, både på pumphuvudet och på fläktarna. Utöver att ge ett luftigare intryck så har pumphuvudena i regel inga kompatibilitetsrestriktioner med internminnena, så det är fritt fram att välja höga, RGB-belysta minnen.

AIO-kylare erbjuder också generellt hög prestanda, särskilt de med större radiatorer. De vanligaste radiatorstorlekarna är 120, 240, 280 och 360mm, vilket berättar hur många fläktar av delbar storlek som får plats. Exempelvis har en 240mm-radiator två 120mm-fläktar, medan en 280mm-radiator har två 140mm-fläktar. De följer i regel standarder för tjocklek på både radiator och fläktarna, men vissa avvikande modeller kan förekomma.

Till skillnad mot tornkylare skrivs dock sällan TDP ut på AIO-kylares produktsidor. Därför rekommenderar vi att kolla recensioner där AIO-kylaren testas med den processorn du tänkt kyla, gärna i ett chassi snarlikt ditt. Om det inte finns att tillgå rekommenderas generellt 240mm-radiatorer eller större till mer högpresterande processorer, exempelvis AMD Ryzen 7 eller Intel Core i7 med suffixet K. Tänk dock på att chassits utformning kommer påverka hur mycket friskluft radiatorn får, om du har ett mer tilltäppt chassi kan du vilja överkompensera med en större radiator.

När du planerar ditt AIO-köp vill du också fundera på vart du ska sätta den. Du vill aldrig att pumphuvudet är den högsta punkten av kylaren. Om den är det riskerar du att pumpen går tom, vilket skapar missljud och försämrad prestanda. Det enklaste sättet att säkerställa detta är att montera radiatorn ovanför processorn, exempelvis i toppen av ett tower-chassi. I mer kompakta chassin kan du då dock stöta på kompatibilitetsproblem med höga minnena eller höga täckplåtar på moderkort. Om du inte kan sätta den helt ovanför vill du åtminstone se till att radiatorns högsta punkt är över pumphuvudet, exempelvis längst upp i fronten av ett tower-chassi.

Utöver lite mer att tänka på vid placeringen av radiatorn har AIO-kylare ett par andra nackdelar ställt mot tornkylare.

Till att börja med är de i regel något mer arbetstyngda att installera, men med det sagt inte komplicerade. Detta påverkar primärt planering och kabeldragningen, särskilt om du väljer en modell med RGB-belysning, då du behöver koppla både fläktar och RGB:n till moderkortet eller till en tillhörande hubb med egna kablar.

Men den stora nackdelen med AIO-kylare är att de har begränsad livslängd. De har rörliga delar som kan slitas och över tid avdunstar kylvätskan genom slangarna, och det kommer tillslut påverka kylkapaciteten. Med det sagt har de inte kort livslängd i regel, men den är begränsad. Många AIO-kylare har fem års garanti och kan leva långt längre än så, men de får reducerad kylprestanda över tid även om det tar lång tid innan det märks. Vissa modeller går dock att öppna för att fylla på med ny kylvätska, för att öka livslängden. Det här är inget majoriteten av användarna någonsin tänker på då de byter ut kylaren oftare än så, men vi vill belysa det för dig som planerar att använda en och samma kylare under många år.

Sockel

Alla torn- och AIO-kylare kommer normalt med fästanordningar som passar alla moderna, och många äldre, socklar för konsumentklassen, och ofta även HEDT-klassen. Om du köper en processor som använder en helt ny sockel vill vi dock bedyra vikten av att dubbelkolla att kylaren har rätt fästanordning för den nya sockeln, då det vanligtvis tar lång tid att fasa ut alla äldre exemplar och helt ersätta dem med exemplar där nya fästanordningar medföljer.

Om du vill uppgradera processor vid ett sockelskifte och behålla din nuvarande kylare erbjuder flera tillverkare vanligtvis möjligheten att köpa den nya fästanordningen separat direkt från dem, så kolla med din tillverkare vad som gäller i det fallet.

Vikt spelar roll vid frakt

En vanlig fråga vi får gällande vår monteringstjänst är varför vi inte bygger med tornkylare tyngre än 755 gram.

Detta beror på att större tornkylare bygger på höjden, men har lika stort fäste som mindre kylare, med följd av att väldigt hög vikt hänger från en liten yta på moderkortet. Vid frakt kan detta resultera i att kylaren börjar svaja, vilket i värsta fall kan leda till skador på moderkortet.

För säkerhets skull har vi därför valt att exkludera tornkylare som riskerar skada moderkortet vid frakt, och om du själv ska skicka en dator med en tung tornkylare rekommenderar vi att montera bort den innan. Datorer med AIO-kylare har inte samma problematik, de är fritt fram att frakta utan särskild förberedelse.

RAM-minne

Ett bra nästa steg efter du valt kylare är att gå vidare med RAM-minnen.

RAM-minne