Inet Datorskola - Gamingskärmar

Till Inet GamingSe alla datorskolor


Gamingskärmar

Skärmar speciellt framtagna för gaming har av goda skäl kommit till att bli en naturlig del av spelarens arsenal. I denna snabbguide kommer vi att gå igenom vad som utgör en bra gamingskärm, och förklara skillnaderna mellan en gamingskärm och en vanlig skärm – men framförallt förklara varför dessa skillnader gör sig värda mödan.

Den största skillnaden mellan en gamingskärm och en vanlig skärm är hur snabb den är. Denna snabbhet kan man räkna på två olika sätt – responstid och uppdateringsfrekvens.

Till produktkategorin

Skärmguide - Läs mer


Responstid

Responstid räknas i ms och beskriver hur snabbt varje pixel i skärmens panel kan byta färg, från grå till grå, där ett lägre värde är bättre - alla våra gamingskärmar har ett värde på 5 eller mindre. Detta betyder på ett ungefär att skärmens pixlar kommer att reagera på spelarens musrörelser och knapptryck inom 5 millisekunder som mest. Rent praktiskt resulterar det i en rapphet i spelen, där reaktionssnabbhet från spelaren matchas av skärmen. En skärm med hög responstid kommer i snabba spel visa upp ett fenomen som kallas ghosting, där pixlarna helt enkelt inte hänger med, och ger en grumlig och rörig eftersläpning i bilden.


Uppdateringsfrekvens

Uppdateringsfrekvens är hur ofta en pixel kan byta bild, vilket räknas i Hz. En vanlig myt är att det mänskliga ögat inte ser mer än 24 bilder per sekund, vilket är en lögn. Det lägsta antalet bilder per sekund vi tycker är bekvämt att titta på är 24 bilder per sekund – men inte det mesta vi kan uppfatta. En vanlig biofilm uppdaterar bilden 24 gånger per sekund, men i spel där man rör sig snabbt hade 24 bilder per sekund känts väldigt hackigt och långsamt. I spel vill man helst ha från 60 bilder per sekund och uppåt, vilket återspeglas i gamingskärmars uppdateringsfrekvenser.

Skärmen samarbetar med grafikkortet, där grafikkortet skickar bilder som skärmen sedan visar upp – och för riktigt bra flyt i spelet är det viktigt att skärmen kan hålla tempo med grafikkortet och vice versa. I många spel, så som LoL, Dota2, CS:GO och WoW, klarar ett modernt grafikkort av att leverera fler än 60 bilder per sekund till skärmen – och för att då uppnå bästa möjliga flyt i spelen finns spelskärmar med en uppdateringsfrekvens upp till 144hz eller mer. För långsammare spel, så som äventyrsspel, räcker 60-100 Hz gott och väl, men spelar du snabba spel är en uppdateringsfrekvens över 100 Hz alltid att föredra.

När man väl bestämt sig för en gamingskärm finns det skärmar i alla prisklasser, och i underrubrikerna nedan kommer vi förklara vilka olika skärmtyper och tekniker det finns inom gamingskärmar, och varför premiumskärmarna kostar som de gör.

Vanliga frekvenser
60Hz
100Hz
144Hz
240Hz

Skärmstorlek

Vi erbjuder gamingskärmar i många olika storlekar, och det man bör fråga sig är hur man kommer att använda skärmen. Skall man bara ha en skärm kan det vara värt att köpa en stor skärm, men om man vill ha fler skärmar kan man välja mindre varianter att ställa bredvid varandra. I dagsläget är 24” och 27” stora skärmar de vanligaste då de ofta erbjuder en bra storlek i kombination med en upplösning som passar spel, något vi kommer in på i nästa underrubrik.

Vill man dock använda en enkelskärmslösning erbjuder vi så kallade ultra-wideskärmar, vilket innebär att skärmen är bredare än en vanlig skärm för att täcka så stor del av spelarens synfält som möjligt – dessa kan också vara böjda för att innesluta spelaren i spelvärlden ytterligare.


Upplösning

När man pratar om upplösning på en skärm handlar det om hur många pixlar, eller bildpunkter, skärmen har. Varje bildpunkt styrs enskilt och visar färg oberoende av de andra bildpunkterna, och därför ger en hög upplösning en större detaljrikedom. Med andra ord är ger en stor skärm med låg upplösning en mindre klar bild än en med hög upplösning. En högre upplösning ger också mer utrymme att arbeta på, då alla program på datorn är uppbyggda i bildpunkter, och i höga upplösningar får man en större detaljrikedom i programmen även när de inte är i fullskärmsläge. Något man skall tänka på när man väljer upplösning är dock att grafikkortet har hand om alla bildpunkter, och ju fler bildpunkter ju mer arbete för grafikkortet – detta gör att det i väldigt höga upplösningar krävs moderna och kraftfulla grafikkort för att ge ett bra flyt i spel.

Det man vill ha är en skärm med en upplösning som passar skärmstorlek, dels för att ge en behaglig arbetsyta på skärmen men också för att grafikkortet skall klara av att skicka ut tillräckligt med bilder till skärmen – har du en högupplöst skärm behöver du ett kraftfullare grafikkort. Här nedan kommer vi gå igenom de vanligaste upplösningarna, och förklara vilka skärmstorlekar och typer av grafikkort som passar upplösningen.

1080p

Kallas också Full HD, och är den vanligaste upplösningen för gamingskärmar. Denna upplösning passar bra för skärmar mellan 20”-27” då det ger en rimlig detaljrikedom samtidigt som det är relativt lätt för ett grafikkort att driva – är man ute efter många bilder per sekund snarare än en detaljerad bild är 1080p det givna valet.


1440p

Börjar bli allt vanligare för spelskärmar då den erbjuder en bättre detaljrikedom än 1080p, men kräver inte de absolut kraftfullaste grafikkorten för att driva spel i upplösningen. 27” är vanligt i denna upplösning då det ger många bildpunkter för storleken och en rimlig storlek på ikoner och program. Rekommenderas för den som vill ha bra detaljrikedom och flyt utan att köpa det allra dyraste i grafikkortsväg.


2160p

Känt som 4K-upplösning, och är den nya standarden spelvärlden eftersträvar. Återfinns vanligtvis på skärmar från 27” och uppåt, och ger en enorm detaljrikedom. Den stora akilleshälen för 4K-skärmar är dock att det krävs väldigt kraftfulla grafikkort för att ge bra flyt i spel. Något man kan göra är att använda en 4K-skärm fast ställa ned upplösningen i spel, och då göra spelen mer lättdrivna, medan man inväntar kraftfullare grafikkort på horisonten.


UltraWide
upplösningar

Då ultra-wide-skärmar är lite av en specialare inom skärmar har de annorlunda upplösningar. De har samma antal bildpunkter på höjdled som andra skärmar, men har fler på bredden. Detta gör att de lämpar sig bra för både film i 21:9 förhållande, för arbete där programmen tjänar på mer utrymme i sidled och för spel som har stöd för upplösningen – värt att notera här är att inte alla äldre spelmotorer har stöd för dessa upplösningar. Om ett spel inte har stöd för upplösningen fungerar skärmen istället som en vanlig skärm – att man får storleken av en vanlig skärm i mitten av skärmen och har svarta kanter på vardera sida spelet.


Paneltyper

Panelen är själva ytan varpå bilden visas, och det finns flera olika paneler med olika egenskaper. I detta kapitel vill vi klarhet i vilken panel du bör välja för ditt användningsområde genom att förklara för och nackdelar med respektive paneltyp.

TN

TN-paneler är vanligtvis synonym med gamingskärmar då panelerna är oerhört snabba. Utöver snabbheten är dessa paneler också relativt billiga, men har i de flesta fall sämre färgåtergivning och betraktningsvinkel än de två andra paneltyperna. Om gaming, och särskilt snabba spel, är syftet med din skärm är TN ett ypperligt val. På senare år har TN-panelerna blivit långt mycket bättre än innan, så vi rekommenderar att pröva en modern TN-panel om du bara sett gamla - de har kommit långväga i kvalitet.

IPS/PLS

Tack vare sina otroligt vida betraktningsvinklar, sina korrekta färgåtergivning och livliga färger är IPS-panelen vanligtvis avsedd för professionellt bruk inom t.ex. bildbehandling, men har på senare år kommit till att bli premium-panelen inom gamingskärmar. Dessa skärmar är dyrare att tillverka, och svåra att få riktigt snabba. Nu för tiden erbjuds IPS-paneler med specifikationer som tidigare bara TN-paneler kunde skryta med, vilket har lett till ett stort utbud av riktiga gamingskärmar med IPS-paneler. Vill man ha en skärm som är bra på precis allt, som man också kan komma att arbeta på, så är IPS-panelen för dig.

VA

Brukar beskrivas som ett mellanting mellan TN och IPS, och fungerar bra till både film och spel tack vara snabba paneler med god färgåtergivning, goda betraktningsvinklar, god kontrast och utmärkt svärta. Dess färgåtergivning är inte i samma klass som IPS, men tillräckligt bra för hobby-arbete inom media. Rekommenderas till de som vill ha en multifunktionell panel till rimligt pris.


Adaptiva synkroniseringsteknologier

Vissa skärmar kommer med extrafunktioner som man i vissa fall bara kan använda med specifika grafikkort, i detta avsnitt går vi igenom de två vanligaste extrafunktionerna de stora grafikkortstillverkarna använder i skärmar.


G-Sync – Endast NVIDIA-kort från GTX 970 och nyare


FreeSync – Endast AMD-kort från Radeon R9 380 och nyare

G-Sync och FreeSync är vad som kallas adaptiv synkronisering, och är en ny teknik som motverkar ett fenomen inom gamingskärmar som kallas ”tearing”. ”Tearing” uppkommer när man hastigt ändrar riktning i ett spel, och får objekt i spelvärlden att tillfälligt se brustna ut. Med adaptiv synkronisering undviks detta genom att skärmen och grafikkortet alltid använder samma uppdateringsfrekvens, vilket eliminerar uppkomsten till "tearing". Tidigare användes en teknik som kallas V-sync, och brukar finnas som alternativ i de flesta spel. Problemet med V-sync är att om bilderna inte hinner synkroniserar tillräckligt snabbt saktar tekniken ned grafikkort och skärm, vilket i praktiken leder till att antalet bilder per sekund som visas hastigt sänks för att tillåta tekniken att jobba ikapp. Den nya tekniken med adaptiv synkronisering arbetar mycket effektivare och man undviker både ”tearing” och hopp till lägre antal bilder per sekund.

Denna teknik innebär ett kostnadspålägg, särskilt G-Sync-modellerna som har en extra modul i skärmen för beräkningen – men är också avsedd dem som letar efter det absolut bästa flytet i spel. Trots prispåslaget rekommenderar vi varmt tekniken, det gör verkligen stor skillnad - särskilt i tungdrivna spel.

Notis!
De senaste och mest avancerade gamingskärmarna är avsedda moderna grafikkort, där gamla anslutningar som DVI och VGA är borttagna till fördel för DisplayPort och HDMI 1.4/2.0 – se till att ditt grafikkort har stöd. Om du är osäker får du gärna rådfråga oss!