Välja delar - Processor

Nu är det dags att välja processor och det här är tillsammans med grafikkortet det viktigaste komponentvalet du gör sett till spelprestanda.

Välja processor

Att välja processor som ger dig rätt prestanda är i grund och botten en rättfram process, då dessa frekvent recenseras och testas för många olika användningsområden. Vår rekommendation är därför att kika på recensioner där olika modeller testas i de spelen och programmen du tänkt använda processorn till och välja den som ger bäst prestanda för din budget.

För att generalisera rekommenderar vi dock just nu att välja en processor med minst sex kärnor om du planerar att spela, och fler än så om du planerar att streama, rendera eller göra andra processorintensiva sysslor.

I spel spelar dock mer än bara antalet kärnor stor roll. Du vill välja en processor med höga frekvenser (Hz) och hög IPC, Instructions Per Clock. Till skillnad mot frekvenser är inte IPC ett normaliserat värde och står därför inte utskriven som specifikation, utan här hänvisar vi återigen till recensioner.

För speldatorer är processorn viktigare i lägre upplösningar, i högre upplösningar är det istället grafikkortet som begränsar. Spelar du moderna spel i höga upplösningar är det därför nästan alltid bättre att lägga mindre pengar på processorn, förhållandevis, till fördel för ett mer påkostat grafikkort, om målet är att få så hög FPS som möjligt för pengarna. En bättre processor kommer dock ge dig bättre livslängd, så att du kan uppgradera grafikkortet i framtiden utan att behöva byta processor. Så hur du ska spendera dina pengar beror helt på om du vill ha så mycket prestanda för pengarna som möjligt just nu eller över tid.

Sockel och chipset

För att återupprepa det vi gick igenom under moderkortsdelen behöver du se till att välja en processor som fungerar med moderkortets sockel, den fysiska platsen där du sätter processorn, och dess chipset, kretsuppsättningen. Även om moderkortet har rätt sockel för processorn du tänkt dig garanterar det inte att de kommer fungera tillsammans, du behöver även se till att chipsetet har stöd för processorn.

Exempelvis använder AMD samma fysiska sockel för alla Ryzen-generationer de släppt hittills, men den senaste generationens processorer, 5000-serien, fungerar inte med chipsetet ur den första generationen moderkort, exempelvis chipset B350.

TDP

Nästa del av processorvalet att tänka på är vad processorn har för TDP, vilket spelar in när du planerar din kylning.

TDP står för Thermal Design Power och berättar hur mycket värme som din kylare behöver kunna forsla bort från processorn för att den ska kunna upprätthålla dess bashastighet. Till skillnad mot den totala strömbudgeten inkluderar den här siffran inte processorns turbohastigheter och därför vill du i regel välja en processorkylare som har högre TDP än din processor, alltså att den klarar av att forsla bort mer värme än vad din processor alstrar i dess bashastighet. Detta ger dig förutom bättre temperaturer och ljudnivåer också bättre förutsättningar att nå höga turbohastigheter.

TDP är dock inte bara relevant att känna till när du väljer processorkylare, utan även när du planerar vilken typ av chassi och övrig kylning du ska välja. Om du kikar på chassin med begränsat luftflöde eller som inte har plats för större kylare är det en god idé att kika på processorer med lägre TDP, då de helt enkelt är enklare att kyla.

iGPU och APU

Om du bygger en dator som inte ska ha ett separat grafikkort, om du exempelvis bygger en kontorsdator, så vill du se till att processorn du väljer har en integrerad grafikkrets, även kallat iGPU eller APU.

På processorns produktsida står det om den har integrerad grafik och vilken typ. Det kan skilja betydande i grafisk prestanda mellan olika modeller, så vi rekommenderar att kolla recensioner där modellen du kikar på testas i de användningsområdena du tänkt använda den till. Integrerade grafikkretsar är dock i regel markant långsammare än spelinriktade grafikkort och klarar sällan mer än enklare spelande.

Kraftfullare varianter från AMD kallas APU. Dessa har större integrerade grafikkretsar och klarar ofta enklare spel och produktivitet långt bättre, men inte heller dessa ska ses som direkta ersättare till ett grafikkort.

Överklockning

Om du vill kunna överklocka din processor behöver du se till att köpa en med stöd för det. När den här artikeln skrivs har alla AMD Ryzen 5000-processorer och alla Intel Core-processorer med suffixet K eller X stöd för det.

För att kunna överklocka behöver både processorn och moderkortet ha stöd för det och om vi kikar på de två senaste konsumentgenerationerna erbjuder AMDs AM4-moderkort med chipset B550 och X570 båda överklockning av processorn, medan endast Intels chipset Z590 har stöd för detta. Kolla dock alltid vad som gäller när du själv köper processor och moderkort, detta kan skilja mellan olika generationer.

Suffix

När du väljer processor kommer du stöta på olika suffix, särskilt om du väljer Intel-processorer. De här suffixen berättar om processorerna har överklockningsstöd och om de har integrerad grafik.

I konsumentklassen gäller just nu följande:

  • Intel utan suffix, t.ex. Core i7 11700: Har iGPU men saknar överklockningsstöd
  • Intel med suffixet K, t.ex. Core i7 11700K: Har iGPU och överklockningsstöd
  • Intel med suffixet F, t.ex. Core i7 11700F: Saknar iGPU och överklockningsstöd
  • Intel med suffixet KF, t.ex. Core i7 11700KF: Saknar iGPU men har överklockningsstöd
  • AMD med suffixet X (5000-serien): Har överklockningsstöd, saknar integrerad grafik
  • AMD med suffixet G (5000-serien): Har överklockningsstöd och integrerad grafik

Kylare

När du vet vilken processor du ska ha så vet du också vilken kylning den behöver.

Kylare