Skärmguiden – välja paneltyp

Hej och välkommen till vår skärmguide. I den här delen fokuserar vi på olika paneltyper, för att hjälpa dig hitta rätt panel för det du gör – oavsett om det är kontorsarbete, proffsarbete eller gaming.

I den här guiden kommer vi förklara de vanligaste paneltyperna, vilka är OLED, IPS, VA och TN, och gå igenom generella för- och nackdelar med olika paneltyper och peka på relevanta skillnader. Du vill alltid kolla specifikationer och användningsområden för specifika skärmar, även skärmar med samma paneltyp kan skilja markant i användningsområde, trots att de delar många egenskaper.

Efter att vi gått igenom paneltyperna pratar vi även om andra funktioner som påverkar panelerna och hur de upplevs, exempelvis Quantum Dot och Mini LED.

OLED

OLED, Organic Light-Emitting Diode, är en paneltyp som länge varit oerhört populär inom TV och som har flera oerhört bra egenskaper för datorskärmar. Den här paneltypen är i mångt och mycket det största som hänt datorskärmar sedan man tog steget från tjocka CRT-skärmar till LCD-skärmar, men här är de inte bara tunnare – de är snabbare och vackrare också.

Fördelar med OLED

Det som särskiljer OLED och liknande QD-OLED från vanliga så kallade LCD-skärmar är att det inte finns någon traditionell bakgrundsbelysning, istället lyser varje pixel för sig. Det ger OLED perfekt svärta, pixlarna stängs helt enkelt av när de ska visa svart. Svärtan kombinerat med OLED-panelernas normalt rika färgrymd ger en oerhört livlig och kontrastrik bild, vilket gör dem oerhört vackra både dag som natt.

OLED är även den överlägset snabbaste paneltypen, med nära noll latens, och bjuder på suverän rörelsehantering – vilket kombinerat med hög uppdateringsfrekvens gör dem suveräna för gaming. Med andra ord är OLED snabbast och i många fall vackrast, vilket kan ge en suverän upplevelse både när du spelar och när du konsumerar media. Men de är inte utan kompromisser.

Nackdelar med OLED

Det här kan komma att förändras i kommande iterationer, men de första generationerna av OLED har en tydligt annorlunda pixelstruktur i jämförelse med LCD-paneler. Detta uppenbarar sig framförallt i skivbordsmiljön och när du läser text, de har inte lika bra textskärpa som exempelvis IPS-paneler har och de kan uppvisa blödande färger vid skarpa kanter. Detta märks inte när du exempelvis spelar, men om du letar efter en skärm för produktivitet är inte OLED rätt val – åtminstone inte än.

En annan aspekt med OLED som påverkar hur bra de lämpar sig produktivitet är risken för burn-in, eller inbränning på svenska. Inbränning är när konturerna av en bild som visats på skärmen permanent bränns in i panelen. Ett liknande fenomen är image retention, som till skillnad från burn-in inte är en permanent inbränning.

Risken för burn-in är låg och moderna OLED-skärmar har flera inbyggda skydd och funktioner som förebygger det – men med statiskt arbete ökar ändå risken och du vill exempelvis inte ha samma program öppet flera timmar i sträck. Det påverkar både vad OLED passar till och hur de är att använda. Skydden innefattar nämligen vanligtvis att skärmarna regelbundet behöver köra program som rengör pixlarna. De är i regel flera timmar emellan och sällan mer än några minuter långa, men det kan vara ett störande inslag för dig som sitter och arbetar på skärmen under en hel dag.

Vem ska köpa OLED?

Även om OLED inte är bäst för arbete är det ändå en paneltyp som kommer göra väldigt många oerhört nöjda, särskilt blandanvändare som vill ha bra bild både dag som natt. Kombinationen av exceptionell rapphet, perfekt svärta och suverän bildkvalitet är kort och gott magisk för media och gaming. Med andra ord är det den mest imponerande paneltypen av dem alla just nu, även om den inte är utan egenheter och att den är dyrare att tillverka än andra paneltyper.

IPS

Paneltypen IPS, In-Plane-Switching, är den vanligaste paneltypen och återfinns i allt från enkla kontorsskärmar till gamingskärmar och proffsskärmar. Utmaningen i att förklara IPS är att dessa paneler är oerhört mångsidiga och kan ha vitt skilda specifikationer, men de har alla några gemensamma egenskaper och förutsättningar.

Fördelar med IPS

Till att börja med har IPS, precis som OLED, suveräna betraktningsvinklar och jämn färgåtergivning över hela panelen. Därtill har de för det mesta suverän textåtergivning, med lättläst och skarp text som gör dem passande att arbeta på.

Bland övriga fördelar är det inte att alla har dem, men att paneltypen kan ha dem. Fördelar som IPS kan ha är enorm färgrymd, pålitlig färgreproduktion och hög ljusstyrka. De kan också vara oerhört snabba, med låg latens och hög uppdateringsfrekvens, även om de i grunden inte är lika snabba som OLED och TN.

Nackdelar med IPS

I andra änden av spektrumet hittar vi nackdelar som låg kontrast och i grunden hög latens och medelmåttig rörelsehantering – IPS-paneler som inte är specifikt gjorda för gaming är märkbart långsammare.

Därtill lider IPS av två inbyggda nackdelar som kallas IPS Glow och IPS Bleed. IPS Glow är att ljus läcker ut genom panelen och för det mänskliga ögat ser det ut som ett vagt, vandrande skimmer. Effekten av IPS Glow är beroende av varifrån man betraktar panelen och är oftast tydligast om man ser skärmen från sidan, rakt framifrån är de mer konsekventa. IPS Bleed, eller backlight bleed, är istället resultatet av hur väl panelens kanter förseglats eller fästs mot skärmens kanter. Där det blivit inkonsekvent kan det läcka ut ljus som är synligt oavsett i vilken vinkel du ser skärmen från, det är vanligast att detta förekommer i hörnen.

Sammantaget är effekten av de här nackdelarna att IPS-paneler ser mer urtvättade ut i mörker, de uppfattas ofta mer som mörkgrå än som svarta om man sitter i ett nedsläckt rum – särskilt om de står intill en OLED-panel. Effekten blir tydligare vid hög ljusstyrka, så för de allra flesta är det här ett mindre problem – man sitter sällan i ett helt nedsläckt rum med hög ljusstyrka. Detta kan dock i mångt och mycket kompenseras för med hjälp av Mini LED-belysning, vilket vi kommer till senare i guiden.

Vem bör köpa en skärm med IPS-panel?

Det finns IPS-paneler som passar de allra flesta, men det beror helt och hållet på vilka specifikationer och funktioner specifika skärmar bjuder på – det finns ett enormt spann modeller utrustade med IPS.

För hemmakontor, surf och textarbete räcker det gott och väl med de allra enklaste IPS-skärmarna, de bjuder på bra textskärpa och är behagliga att arbeta på – men om du vill göra mer än så vill du läsa på mer om olika modeller.

Ska du spela vill du ha en modell som åtminstone har hög uppdateringsfrekvens, gärna 144 Hz eller högre, och låg svarstid, 1 ms GtG är en bra riktlinje. För proffsarbete så som 3D-modellering, fotoredigering och videoredigering är IPS i regel bäst, men då vill du välja en modell med stor färgrymd (exempelvis 98% DCI-P3), stort färgdjup (10 bitar) och korrekt färgåtergivning (Delta E < 2).

Många högkvalitativa IPS-paneler för gaming är även bra för kontorsarbete och redigering på hobbynivå, vilket gör dem attraktiva allroundpaket utan tydliga svagheter utöver IPS-panelernas inbyggda begränsningar. De kan som sagt till stor del kringgås med hjälp av Mini LED, vilket även kan bidra till ännu bättre ljusstyrka och HDR. Mer om det snart.

VA-paneler

VA, Vertical Alignment, är en annan mångsidig typ av LCD-panel som används både i kontorsskärmar och i gamingskärmar. Det här är en fysiskt flexibel paneltyp, vilket är varför det är vanligt att hitta skärmar med välvda VA-paneler.

Fördelar med VA-paneler

Det som utmärker VA-paneler i positiv bemärkelse är naturligt bra kontrast och svärta, vilket ofta kombineras med stor färgrymd för en livlig och intressant bild. VA-paneler kan vara billiga att tillverka och har relativt bra textskärpa i grunden, så de används ibland i prisvärda kontorsskärmar.

VA-paneler kan också göras snabba, om än inte lika snabba som andra paneltyper, och återfinns ofta i välvda gamingskärmar. Den livliga bilden kombinerat med inlevelsefulla format har gjort dem till populära alternativ för de som spelar en stor blandning av spel, dock inte för de som spelar e-sport.

Nackdelar med VA-paneler

Bland VA-panelers inbyggda svagheter hittar vi först och främst högre svarstider och sämre rörelsehantering än vad andra paneltyper kan erbjuda, många VA-paneler uppvisar vad som kallas ghosting. Effekten av ghosting är en eftersläpning i bilden, där delar av ett objekt i rörelse inte helt hänger och objektet kan då bli lite suddigare än på andra skärmtyper. För den gemene gamern är det här sällan ett problem, men för en inbiten e-sportare går VA-paneler helt bort av den anledningen.

I övrigt har VA-paneler inte många tydliga nackdelar, men de har inte heller lika tydliga styrkor i textskärpa, färgåtergivning och betraktningsvinklar som exempelvis IPS har – så därför föredras IPS för exempelvis redigering och arbete.

Vem bör köpa en skärm med en VA-panel?

Vi rekommenderar VA för dig som vill ha en livlig och mångsidig skärm för framförallt spel, serier och film. De är ofta prisvärda och finns i många olika utföranden, ofta i breda och välvda skärmar som ger bra inlevelse. De är inte lika snabba som framförallt OLED och TN, och de är inte lika allround som de bästa IPS-panelerna, men för pengarna ger de ofta bra tryck i bilden – med hög kontrast och bra svärta.

TN-paneler

Paneltypen TN, Twisted Nematic, är en klassiker inom gaming och e-sport. Den här paneltypen har blivit omsprungen på många plan och återfinns nu nästan endast i e-sportsinriktade skärmar med hög uppdateringsfrekvens.

Fördelar med TN-paneler

TN-paneler är snabba. De har låga svarstider, hanterar rörelser väl och går att göra oerhört snabba – över 500 Hz. Detta gör dem väl lämpade e-sportspel så som Counter Strike, och de har därför historiskt varit förstahandsvalet inom professionell gaming.

Nackdelar med TN-paneler

Dessvärre är det talande att segmentet med fördelar är kort och koncist. Snabbheten är egentligen det enda som utmärker TN-paneler, och med OLED-panelers intåg är de inte längre snabbast. I övrigt har de dåliga betraktningsvinklar, låg kontrast, låg svärta och de tillverkas nästan uteslutande med låg upplösning – vilket gör deras användningsområden begränsade för vardagen. Därtill har de i regel ojämn färgåtergivning och begränsad färgrymd, även om moderna TN-paneler är långt bättre än äldre versioner på de punkterna.

Bör du köpa en skärm med TN-panel?

Vi rekommenderar endast skärmar med TN för dig som är en inbiten e-sportsspelare som spelar exempelvis first person shooters. De är i regel otroligt bra för den typen av spel, men är i jämförelse med exempelvis snabba IPS-paneler och OLED-paneler långt mer begränsade i övrigt användande. Därtill är en OLED-panel med samma uppdateringsfrekvens i regel ännu bättre på att hantera snabba rörelser, så om inte prislappen skiljer är OLED troligtvis ett bättre val.

Vad är Mini LED?

Som vi nämnt tidigare i texten kan Mini LED användas för att kompensera för exempelvis IPS-panelers svagheter, så vad är det? Jo, Mini LED är en typ av bakgrundsbelysning som hittills använts till IPS- och VA-paneler, för att förbättra ljusstyrkan, svärtan och kontrasten.

Med Mini LED belyses panelen med en lång rad dioder som sitter direkt bakom panelen, vilket till skillnad från normal LCD-belysning ger möjligheten att detaljstyra belysningen och likt OLED stänga av delar som ska visa svart. Skillnaden här är att det inte är pixlarna i sig som lyser, så hur bra Mini LED fungerar blir individuellt från skärm till skärm – det beror på hur många zoner som används.

Om det är för få zoner kommer du tydligare se zonen i sig även om den till största del ska vara svart, om du exempelvis drar in en muspekare i en zon behöver bakgrundsbelysningen för hela zonen aktiveras och då blir det en halo-effekt runt muspekaren. För en 27” stor panel är 576 zoner exempelvis en bra nivå att sikta på för att till stor del undgå att se de olika zonerna tydligt, men högre antal är alltid bättre.

Quantum Dot

Något annat som kan användas för att förbättra existerande paneltyper är quantum dot. Med quantum dot kan man få ut högre ljusstyrka och bättre färgåtergivning ur exempelvis en IPS- eller VA-panel. Kort och gott får du i regel bättre tryck i bilden om du väljer en modell med quantum dot, i jämförelse med en modell som i övrigt är identisk.

Matt eller högblank panel

Avslutningsvis vill vi även pratar om panelens ytskikt, som även den påverkar bildkvalitén. I de allra flesta fall kommer en högblank panel ge dig den bästa bilden, den släpper igenom mest ljus och ger bäst tryck i bilden.

Det är dock långt ifrån alla som sitter i en miljö där en högblank panel är det bästa valet. De är reflektiva och om du exempelvis sitter nära ett fönster eller direkt under en lampa är risken stor att reflektionerna stör mer än vad den förbättrade bilden hjälper. Ljus kan dock motverkas med ljus, så om du väljer en högblank panel rekommenderar vi att välja en skärm med hög ljusstyrka.

Matta paneler är högblanka panelers motsats. De har en antireflektiv behandling som hjälper till att bryta ljus och förhindra att ljuskällor i rummet reflekteras i skärmen på ett distraherande sätt. Matta paneler släpper dock inte igenom lika mycket ljus som högblanka, bilden upplevs ofta mer nertonad och färgerna lite mer utvattnade.

Därför är det allra vanligaste ett mellanting, som ofta kallas semimatt eller halvblank panel. De har också antireflektiv behandling, men då är den inte lika aggressiv och påtaglig som med en traditionell matt panel. I specifikationerna kallas många semimatta skärmar för matta, flera tillverkare kallar alla skärmar med antireflektiv behandling matta oavsett hur aggressiv behandlingen är. Av den anledningen rekommenderar vi att exempelvis kolla tester för den specifika skärmen du är intresserad av, många av dem har en långt livligare panel än en vad man traditionellt tänker på när man hör matt panel.