Vi använder cookies för statistik, anpassat innehåll och annonser.

Trygg E-HandelPrisjaktPricerunnerSweClockers
Dator som är byggd med vattenkylning

Vattenkylning – hur gör man?

I den här textguiden går vi igenom allt det grundläggande du behöver veta för att komma igång med vattenkylning, även kallad custom loop. Du hittar alla produkter du behöver på vår kategorisida för vattenkylning, så hoppa över till den när du läst färdigt guiden.

Varför vill man välja vattenkylning?

Fördelarna med vattenkylning är framför allt läcker design och möjlighet till långt högre kylkapacitet än vad luftkylning kan erbjuda. I jämförelse med att köpa en sluten vattenkylare till din processor har du även möjlighet att kyla fler komponenter i datorn, exempelvis grafikkortet, med en custom loop.

Du väljer själv vilka komponenter du vill kyla och hur mycket kylning du vill ha, om du exempelvis planerar att överklocka kan du med en custom loop få högre och stabilare frekvenser vid lägre temperaturer än med traditionell kylning – vilket även förlänger livslängden på datorkomponenterna.

En annan enorm fördel med att bygga sin egen vattenkylning är att man enkelt kan göra den överdimensionerad, vilket gör det möjligt att hålla låg ljudnivå och låga temperaturer samtidigt. Om du vill ha en både otroligt högpresterande och knäpptyst dator är vattenkylning den bästa vägen dit.

Sedan ska vi inte sticka under stolen med att det också är roligt att bygga sin egen vattenkylning, man kan välja precis de delar man själv vill ha och pussla ihop en loop som ser bra ut ihop med de andra delarna i datorn – som du kanske också valt själv. Det blir lätt en hobby av det, en väldigt rolig hobby.

Vad behöver man för att göra en custom loop?

När du bestämt dig för att bygga egen vattenkylning kommer du behöva alla delar som utgör en custom loop. Vi säljer dessa delar löst, så att du själv kan välja precis vad du vill ha, men ibland har vi även färdiga kit med allt du behöver till förmånliga priser.

Om du ska sätta ihop ett paket själv kommer du behöva följande delar:

  • Vattenblock till komponenterna (exempelvis processor och grafikkort)
  • Pump, eller kombinerad pump och reservoar
  • Reservoar, om den inte är kombinerad med pumpen
  • Radiator(er)
  • Fläkt(ar)
  • Anslutningar
  • Rör eller slangar
  • Kylvätska

Notera att det inte går att välja helt fritt mellan delar från olika tillverkare och serier, det finns olika storlekar och delar som är gjorda att passa specifika saker. Fortsätt gärna läsa för att lära dig mer om de olika delarna och vad du ska tänka på när du väljer.

Det första du vill försäkra dig om är du har ett chassi som lämpar sig för vattenkylning, att det finns plats för radiatorer och tillräckligt med rum att montera på en pump och en reservoar, alternativt en pump/reservoar-kombination.

Hur väljer man vattenblock?

När du vet att du har förutsättningarna för att bygga en custom loop vill du börja med att försäkra dig om att det finns vattenblock anpassade för komponenterna du vill kyla.

Ska du kyla en processor vill du välja ett vattenblock som är anpassat efter processorsocketen på ditt moderkort, vilket är väldigt enkelt om du använder en vanligt förekommande plattform. Till moderna konsumentplattformar från AMD eller Intel finns det i regel många olika vattenblock att välja mellan. Det finns även moderkort med förmonterade mono-blocks som kyler både processor och VRM, plus att det finns mono-blocks att köpa löst till specifika moderkort.

Hitta rätt block till grafikkortet

Om du vill ansluta ett grafikkort till din custom loop blir det lite klurigare än det är med en processor. Många vattenblock till grafikkort är nämligen anpassade till specifika modeller och tillverkarna fokuserar främst på de mest populära grafikkorten. Det finns modeller med mer generell design som passar flera modeller, men då blir de inte heltäckande.

Vår rekommendation är därför att se om det finns vattenblock som är specifikt anpassade för din grafikkortsmodell innan du bestämmer dig för vattenkylning. Ska du köpa grafikkort för vattenkylning är det oftast bäst att välja en modell med referensdesign, att tillverkaren inte har förändrat designen på kretskortet NVIDIA eller AMD presenterat, då de i regel är enklast att hitta vattenblock till.

Vi kan även tipsa om att tillverkarna EK Water Blocks, Corsair och Alphacool har smidiga verktyg för att sortera fram vilka av deras vattenblock som är kompatibla med ditt grafikkort. Du hittar verktygen på respektive tillverkares hemsida.

Hur stor radiator behöver man för vattenkylning?

Något annat du bör fundera på i ett tidigt skede av ditt vattenkylningsprojekt är hur många och hur stora radiatorer du behöver, så att du vet att du har tillräckligt med plats för dem i chassit.

Tumregeln är att du vill ha minst 120 mm radiator per komponent som ska kylas. Om du ska kyla de allra mest krävande komponenterna, så som en Core i9 eller ett flaggskeppsgrafikkort från AMD eller NVIDIA, rekommenderar vi att välja en storlek större – exempelvis en 360 mm-radiator istället för en på 240 mm. Detsamma gäller om du ska överklocka, då vill du välja en storlek större för att få marginal.

Saker som chassits luftflöde och tjockleken på radiatorn spelar också in. Om fläktarna på radiatorn har begränsat med friskluft kan du vilja kompensera för det med en större radiator eller fler fläktar. Har ditt chassi öppet luftflöde räcker det dock gott och väl att förhålla sig till tumregeln.

Men det är inte bara radiatorns area som spelar in, utan även dess volym. Tjockare radiatorer har mer yta som luften kan komma åt och kyla ned, men de har också lägre motstånd för vattenflödet. Med ett högre vattenflöde förflyttas och kyls det varma vattnet ned snabbare, vilket ger lägre temperaturer. Utöver tjockleken på radiatorn påverkar även mängden krökar i loopen vattenflödet, om du använder flera 90°-anslutningar i tät följd kan det ge märkbar, negativ påverkan på vattenflödet.

Smala radiatorer, så som 25 mm eller 30 mm, ger alltså både lägre kylkapacitet och långsammare vattenflöde än de tjockare modellerna på 45 mm eller 60 mm, så om du har plats är det alltid bättre att välja en tjockare radiator. Tumregeln utgår normalt från 30 mm tjocka radiatorer, så om du har smalare än så kan du vilja ha en större radiator och om du har tjockare kan du möjligen gå ner i storlek.

Vilken pump är bäst för vattenkylning?

För att få vattnet att flöda genom vattenkylningen kommer du behöva en pump, alternativt en kombination av en pump och reservoar. Innan du väljer pump vill du fundera på var i chassit det kan sitta och att du får plats med både pump och reservoar, kraftfulla modeller kan ta mycket plats.

Det är i regel enklast att köpa en färdig kombination med både pump och reservoar, men om du vill köpa en specifik pump kan du även välja till en kompatibel pumptopp med inbyggd reservoar om du vill ha både och samlade.

Bland pumpar till vattenkylning finns det två väletablerade typer, DDC och D5, med liknande modeller från andra tillverkare. Vi kommer summera de två typerna nedan, men vi rekommenderar alltid att läsa recensioner på de specifika modellerna för att försäkra dig om att den levererar det du vill ha.

DDC

DDC-pumpar är kompakta och enklare att få plats med i tightare byggen. De erbjuder högt tryck, vilket gör dem mindre känsliga för smala radiatorer och krökar i loopen.

DDC-pumpar kan vara oerhört tystgående, men i långa och krävande loopar kan de behöva arbeta hårt för att flytta runt vattnet och då kan det innebära en högre ljudnivå – men kolla tester på den specifika modellen du är intresserad av för att se hur dess ljudprofil ser ut. Något annat att tänka på med DDC-pumpar är att de inte kyls av vattnet, så det är bra om de sitter placerade så att luft flödar över dem. Om det inte är möjligt kan du ofta komplettera DDC-pumpar med kylflänsar.

D5

D5-pumpar är markant större än DDC-pumpar och passar därför i regel större byggen bättre. Fördelen med D5 är att de kan flytta mer vatten än DDC. De har dock inte lika högt tryck, så du får bäst resultat om du använder D5 i en loop utan många skarpa krökar.
Motorn i en D5-pump kyls av vattnet som passerar, vilket brukar innebära oerhört bra tillförlitlighet och livslängd så länge vattentemperaturen håller sig under 60°. D5 är i regel även oerhört tyst i drift, även när den behöver jobba hårdare.

Om du ska bygga en lång och krävande loop med flera komponenter, vinklar och radiatorer kan du använda två pumpar. Då kan de jobba i lägre hastighet men ändå hålla högt vattenflöde, vilket ger bättre livslängd, temperatur och ljudnivå.

Ska man ha rör eller slang för vattenkylning?

När du har hittat vattenblock, radiator, pump och reservoar som passar dina komponenter och ditt chassi är det dags att fundera på hur du sammankoppla dem med varandra.

Det finns två primära sätt att göra det: med mjuka slangar eller hårda rör. I vattenkylningsvärlden kallas det soft tubing respektive hard tubing, alternativt hard line tubing eller solid tubing.

Skillnaden mellan de två är framförallt estetisk. Rör ser häftigare ut och man kan göra mer intressanta byggen med det. Det är dock dyrare och långt mycket svårare att få till snyggt, så om det är din första custom loop kommer det vara långt enklare att börja med slangar.

Slangar och rör finns primärt i storlekarna 10/13 mm och 12/16mm. Smalare rör/slangar är enklare att få in i mindre system, då de kan böjas på mindre yta, men det är inte nödvändigtvis någon prestandaskillnad mellan dem. Det som spelar in är den totala mängden vätska du har i din loop, vilket ökar när du har mer och/eller tjockare rör och slangar. Ju mer vätska du har desto längre tid tar det att värma upp – vilket innebär att systemet i stort påverkas långsammare av temperaturspikar.

Behöver man särskilda fläktar för radiatorer?

Ja, du vill använda dig av fläktar som är anpassade för radiatorer, särskilt om du använder en tjockare radiator eller en radiator med väldigt tätt mellan kylflänsarna.

För att luft ska kunna flöda effektivt genom en radiator krävs det nämligen högt tryck, vilket normala chassifläktar inte erbjuder. Radiatorfläktar är byggda specifikt för att kunna forcera luft genom tighta utrymmen, så du kommer få märkbart bättre resultat om du väljer en fläkt med högt tryck. Du vill välja en modell med ett statiskt tryck på 2.5 mmH2O eller högre, men notera att vissa modeller från exempelvis EK även är anpassade för att ligga helt kloss an mot radiatorer – vilket får luften att riktas bättre.

Hur väljer man anslutningar till vattenkylning?

För att koppla dina rör eller slangar mellan de olika delarna av vattenkylningen kommer du behöva anslutningar. Anslutningar för vattenkylning är tätade adaptrar med gängor, som säkrar dina rör eller slangar mot exempelvis vattenblock, radiatorer och pumpar. När du väljer adaptrar är det viktigt att de har stöd för gängorna på delarna du vill ansluta till, G1/14 är den överlägset vanligaste, och att de är gjorda för den storleken på rör eller slangar som du använder dig av. Adaptrarna är anpassade för antingen rör eller slangar, de är inte utbytbara, så välj en typ och storlek att hålla dig till.

I det här skedet rekommenderar vi varmt att planera hela din loop, exempelvis genom att skissa och mäta i chassit. Detta är särskilt viktigt om du planerar att använda rör, då udda vinklar och skarpa svängar kan innebära stora utmatningar när du sedan böjer dina rör. Det finns adaptrar som är i vinkel från början, 45° eller 90°, vilket gör det enklare – men du vill som tidigare nämnt helst undvika alltför många skarpa vinklar i din loop.

Vi rekommenderar även att planera in ventiler för påfyllning och tömning, för att göra det enklare att underhålla din loop över tid, särskilt om din reservoar sitter svåråtkomligt.

Spelar ordningen roll i en custom loop?

När du planerar din loop kommer du troligen ställa dig från om det spelar någon roll i vilken ordning allt sitter. Det korta svaret är att du alltid vill att din reservoar sitter direkt innan pumpen, det ger bäst flöde och minimerar risken att pumpen går torr – vilket du aldrig vill ska hända. Detta sker per automatik om du köper en kombinerad reservoar och pump, men annars rekommenderar vi att du planerar ditt bygge så att pumpen är nästa anhalt efter reservoaren.

Utöver det spelar det inte jättestor roll i vilken ordning du sätter de olika delarna. Om du har en D5-pump kan du dock tjäna på att ha radiatorn snarare än vattenblocket innan reservoaren, så att vattnet som kommer in i reservoaren och sedan pumpen är nedkyld – just för att D5-pumpar kyls ned av vattnet som flödar genom dem.

Vilken vätska behöver man för vattenkylning?

Du vill inte använda vanligt vatten i din vattenkylning, det innehåller organismer och ämnen som kan bilda avlagringar och bakteriell tillväxt inuti vattenkylningen – vilket kommer skada den på sikt. Istället rekommenderar vi att använda helt rent destillerat vatten eller vätska särskilt framtagen för vattenkylning.

Om du vill ha så lite underhåll som möjligt vill du antingen välja helt ofärgad kylvätska eller rent destillerat vatten, men det finns även klar, färgad vätska som sällan behöver underhåll.

Hur ofta ska man byta vätska i vattenkylning?

Med klar kylvätska rekommenderas det att man tömmer och fyller på med ny vätska efter max två år, men ännu hellre varje år. Om du har valt grumlig eller mer trögflytande kylvätska kommer du troligen vilja byta ut den oftare än så, men det skiljer mellan olika vätskor. Om du skulle märka att temperaturerna blivit tydligt högre eller om du börjar se avlagringar eller annat som blockerar eller cirkulerar i din loop vill du byta kylvätskan tidigare, och eventuellt även rengöra delarna i sig.

Vilka verktyg behövs för vattenkylning?

Sist men inte minst kommer du vilja ha rätt verktyg på plats för att bygga en custom loop. Vilka verktyg du behöver beror på om du ska använda slangar eller rör, men till att börja med har du följande verktyg på plats för majoriteten av vattenkylningsprojekt.

  • Stjärnmejsel
  • Insexnyckel
  • Läcktestare
  • Påfyllningsflaska eller tratt
  • Bridging plug

Om du inte är bekant med en bridning plug sedan tidigare är det ett finurligt litet tillbehör som gör det möjligt att starta nätaggregatet utan att det är inkopplat till moderkortet. På så sätt kan du fylla och starta igång din loop helt utan att datorn i sig är igång, vilket gör läcktestning långt säkrare.

Vi rekommenderar verkligen att använda en sådan, om du skulle ha en läcka kan vätska hamna direkt på komponenter – och skulle komponenterna då ha ström kommer de kortslutas. Dessa går att köpa löst, men ingår även till utvalda nätaggregat.

Verktyg till vattenkylning med slang

Om du ska använda dig av mjuka slangar är det viktigt att få till raka, precisa skär. Det kan du få med hjälp av exempelvis en skarp, rejäl sax eller en dedikerad slangkapare.

Här är det verkligen viktigt att du klipper eller kapar rakt, så att slangen kan få full kontakt med anslutningen, så vi rekommenderar att börja med en slang som är längre än vad du behöver – så att du kan klippa ned den vid behov eller om det blir snett.

Verktyg för att böja rör till vattenkylning

Ska du kapa och böja rör kommer du behöva fler verktyg, vi rekommenderar att du åtminstone har följande:

  • Värmepistol
  • Silikonslangar
  • Bågfil
  • Sandpapper
  • Fas (tube reamer)
  • Böjningsverktyg (inte krav, men rekommenderas)

Värmepistolen används för att mjuka upp rören så att de kan böjas. Vi erbjuder flera olika modeller som passar bra för syftet, du vill ha en värmepistol som kan stå upp – så att du kan reglera flödet genom att hålla i själva röret istället för i pistolen.

Silikonslangar används för att skydda rören och se till att de bibehåller sin radie när du böjer dem, utan dem kan de kollapsa. Bågfilen används för att såga igenom rören, men du vill även se till att det blir raka och rena kanter. För det rekommenderar vi att slipa ned rören med sandpapper efter att du sågat längderna du behöver, och att du sedan fasar kanterna.

För att göra det enklare att få till rätt vinklar varje gång rekommenderar vi även att använda böjningsverktyg. Det går att göra för hand, men det är svårt att återskapa samma vinklar om och om igen – då kommer verktygen verkligen till nytta.

Senaste guider