Välja delar - Moderkort

När vi har chassi och nätaggregat valt är det dags att välja moderkort. Det första vi behöver välja är formfaktor, vilket är kopplat till vad chassit har stöd för.

Formfaktorer

Det finns fyra formfaktorer i konsumentklassen.
I storleksordning hittar vi:

E-ATX

E-ATX står för Extended ATX och är en bredare variant av den långt vanligare formfaktorn ATX. Precis som ATX har denna sju expansionsplatser, men har ett större kretskort. Om du bygger en speldator är det ovanligt att stöta på den här formfaktorn, den återfinns primärt i HEDT-segmentet, vilket står för High End Desktop. Om du bygger en renderingsdator är det vanligare att stöta på dessa, och då får du vara uppmärksam på att inte alla ATX-chassin har stöd för E-ATX, och att även de som har stöd kan ha begränsningar på hur breda dessa kan vara.

ATX

Formfaktorn ATX erbjuder sju expansionsplatser och finns i många olika varianter i alla prisklasser. Dessa är de överlägset vanligaste moderkorten och erbjuder i regel gott om funktionalitet och goda expansionsmöjligheter för varje prisklass. De är också otroligt väletablerade, så det är enkelt att hitta chassin och övriga komponenter som passar till de här moderkorten.

mATX

micro-ATX, även kallat mATX, är en kompaktare variant av ATX. De här moderkorten är lika breda som ATX-moderkort, men har fyra expansionsplatser istället för sju. Även här finns det normalt ett bra utbud, men primärt i de lägre priskategorierna. Dessa har i regel snäppet färre funktioner och något sämre expansionsmöjligheter än ATX, men är också billigare. De här passar fint för dig som vill bygga en något mindre dator, som ändå är lättbyggd och enkel att hitta komponenter till.

mini-ITX

Den överlägset minsta formfaktorn heter mini-ITX, ofta kallad ITX, och är numer den näst mest populära. De här moderkorten är otroligt kompakta och har endast en expansionsplats och maximalt två minnesplatser. Trots den nätta storleken bjuder dessa normalt på allt det viktigaste du behöver för en speldator och det går att bygga högpresterande datorer även med dessa, men de kräver normalt mer omsorg i komponentval, planering och montering.

Sockel

När du bestämt dig för vilken formfaktor du ska använda är det dags att välja sockel. Sockeln är den fysiska platsen som du placerar processorn i och denna kan bytas ut mellan olika processorgenerationer. På processorns produktsida ser du vilken typ av sockel den är gjord för, men det är inte bara det som avgör om processorn och moderkortet är kompatibla – du behöver se till att välja rätt chipset också.

Chipset

Chipsetet är ditt moderkorts kretsuppsättning och bestämmer vilka funktioner du får och vilka komponenter moderkortet har stöd för, däribland vilka processorer.

Du vill välja chipset som har stöd för din processor och dess funktioner. Om du exempelvis köper en överklockningsbar processor behöver du se till att välja chipset som har stöd för det, då inte alla har det.

När den här artikeln skrivs har exempelvis AMD tre olika chipsets för Ryzen 5000-serien: A520, B550 och X570. Endast B550 och X570 har stöd för överklockning, så om du vill använda den funktionen behöver du välja ett moderkort med någon av de två.

Om du valt en överklockningsbar Intel Core-processor, en med suffixet K i namnet, är det istället endast moderkort med chipset Z590 som kan överklocka processorn, medan deras chipset B560 bara har stöd för minnesöverklockning och chipset H510 ingetdera.

Utöver stöd för överklockning kan andra funktioner eller specifikationer skilja mellan olika chipsets. Exempelvis har X570 och Z590 fler PCIe-banor än de mindre påkostade chipseten ur samma generation, vilket möjliggör fler anslutningar. Exakt hur detta ter sig skiljer dock mellan generationer och modeller, så kolla alltid upp vad som gäller när du köper.

Notera att socklar också kan ha chipsets från olika generationer, som är gjorda för olika processorserier, så det är viktigt att kolla upp vilka chipsets som är gjorda för just den processorn du vill använda. Exempelvis har AMD använt sockeln AM4 för fyra olika processorgenerationer, men chipseten på moderkorten ur de två första generationerna har inte officiellt stöd för de senaste processorerna.

Strömförsörjning

Om du planerar överklocka din processor vill vi belysa att du bör kolla upp vad för strömförsörjning moderkortet du kikar på erbjuder.

För enklare överklockning räcker det oftast gott och väl med de entusiastinriktade chipsetens, exempelvis X570 och Z590, standardströmförsörjning, men om du vill göra mer avancerad överklockning behöver du se till att moderkortet har kraftfull strömförsörjning.

Strömförsörjningen står sällan utskriven i specifikationerna, det räknas som överkurs, så vi rekommenderar att besöka tillverkarens produktsida och att läsa recensioner för att ta reda på exakt vilken strömförsörjning som erbjuds. Normalt är dock att dyrare, entusiastinriktade moderkort har markant kraftfullare strömförsörjning än instegsmodeller.

M.2-platser

Något annat som du vill kolla upp innan du väljer moderkort är vilka möjligheter till M.2-lagring det erbjuder. Det är i grund och botten enkelt att ta reda på, det står utskrivet på produktsidan hur många M.2-platser som finns och vilken typ av lagring de har stöd för.

Om du planerar använda alla platser kan det dock bli lite mer komplicerat. M.2-platserna delar nämligen normalt bandbredd med andra delar av moderkortet och om du använder alla platser kan detta påverka andra funktioner. Två vanliga scenarion är att du kan tappa eller reducera bandbredden på en PCIe-plats eller att vissa av moderkortets SATA-anslutningar avaktiveras.

Ska du använda alla moderkortets M.2-platser är det därför viktigt att du kollar upp exakt vad som gäller på just det moderkortet du ska använda och planera dina övriga komponentval varefter. Den här informationen hittar du i moderkortets manual, vilken finns att läsa på tillverkarens produktsida.

Om du bara ska använda en M.2-plats påverkar det dock inte övrig funktionalitet.

USB

En mindre självklar, men ofta viktig, aspekt av ditt moderkortsval är de interna USB-anslutningarna. Det finns tre olika typer av intern USB: USB 2.0, 3.0 och 3.1 Gen1/2.

Du vill hitta ett moderkort som har alla interna USB-anslutningar du behöver för att kunna använda frontpanelen på ditt chassi, men också se till så att du kan ansluta eventuella tillbehör till moderkortet.

Många AIO-kylare, RGB-hubbar och fläktkontrollers använder USB 2.0-anslutningar för att kommunicera digitalt med moderkortet. Kolla upp och räkna ihop hur många sådana du behöver för just ditt bygge, och välj ett moderkort med tillräckligt många. Det går att köpa till interna USB-hubbar som ger dig fler 2.0-anslutningar, men det är enklare att mota det problemet i grind redan när du väljer moderkort.

Bildanslutningar

Utifall att du bygger en dator utan grafikkort, exempelvis om du bygger en kontorsdator, vill vi uppmärksamma dig på att välja ett moderkort med rätt bildanslutningar för din skärmuppsättning. Om du inte använder ett grafikkort används nämligen processorns inbyggda grafikkrets istället, och då får du bara tillgång till bildanslutningarna som sitter på moderkortet.

Skulle det inte finnas rätt bildanslutningar på något moderkort du har att välja på så går det att köpa enklare grafikkort som primärt är gjorda för att ge fler bildanslutningar, exempelvis Nvidias GT-modeller.

Extrafunktioner

Nu har vi gått igenom alla de viktigaste funktionerna du behöver känna till när du väljer moderkort. Det finns dock en uppsjö av praktiska eller lyxiga extrafunktioner.

Dessa kan innefatta överklockningsverktyg, bättre ljudkort, Wi-Fi, BIOS-uppdatering utan processor och RGB-anslutningar. De är inte nödvändiga för att få ut full funktionalitet, men kan likväl vara oerhört praktiska. Om du har några särskilda önskemål vill vi därför tipsa om att läsa in dig på vilka extrafunktioner olika modeller har, särskilt om du väljer mellan snarlika modeller.

Processor

När du har har valt ditt moderkort är ett logiskt nästa steg att även välja processorn.

Processor